Ska vi informera om rätten till tolk?

Fråga: Jag har försökt sätta mig in i den nya förvaltningslagen, som kommer under 2018. Rätten för medborgarna att få översättning/tolk i sin kontakt med myndigheter förstärks. Vi har många fritidshusägare från Tyskland och Holland och funderar på hur detta ska kunna lösas i praktiken. Är det kommunens uppgift att informera om att de har rätt till detta?

EXPERTJonas ChristensenJurist med en doktorexamen i miljörättEkolagen Miljöjuridik i Uppsala AB

SVAR:

Huvudregeln är att förvaltningsverksamheten i landet ska handläggas på svenska, detta står i 10 § språklagen (2009:600); ”Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska.”

Dock gäller enligt språklagen särskilda krav för minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Som frågan antyder träder den nya förvaltningslagen i kraft den 1 juli 2018. I den nya lagens 13 § står:

En myndighet ska använda tolk och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar svenska. En myndighet ska under samma förutsättningar använda tolk och göra innehållet i handlingar tillgängligt när den har kontakt med någon som har en funktionsnedsättning som allvarligt begränsar förmågan att se, höra eller tala.

När det gäller skyldigheten att använda tolk skriver man i propositionen (prop. 2016/17:180):

Det ställs alltså ett uttryckligt krav på tolkning och översättning för fall då den enskilde behöver sådan hjälp för att kunna ta till vara sin rätt, t.ex. för att kunna förstå ärendets innehåll och själv göra sig förstådd.

Tolk ska alltså användas, men samtidigt öppnar man upp för egna bedömningar hos myndigheten.

I propositionen skriver man:

Behovskriteriet ger utrymme för myndigheterna att i vissa fall avstå från tolkning eller översättning. Ett tänkbart exempel kan vara ärenden av mindre vikt för den enskilde där kostnaderna för åtgärden framstår som oproportionerliga i förhållande till den enskildes möjligheter att ändå ta till vara sin rätt. Det är alltså ytterst myndigheten som avgör om och i vilken utsträckning det finns ett behov av tolk eller översättning i det enskilda ärendet.

Jag menar att kommunen inte har skyldighet att aktivt gå ut och informera om dessa rättigheter, men naturligtvis ska den enskilde som kommer till myndigheten ges information om vilka rättigheter man har. Det kan också vara lämpligt att skriva om dessa rättigheter på kommunens hemsida.


Det är alltid den enskilda myndigheten som självständigt utformar sina beslut, och som självständigt gör sina bedömningar och som ansvarar mot sina tillsynsobjekt och medborgare. VA-guiden AB, samt de experter som svarar på uppdrag av avloppsguiden/VA-guiden AB, friskriver sig från alla tänkbara anspråk till följd av olyckliga svar eller missförstånd.

DELA