Stor studie av markbaserade anläggningar presenteras under Vatten Avlopp Kretslopp

I studien har man bland annat undersökt befintliga bäddar med markradar.

Under sommaren och hösten 2017 har studenter från Uppsala universitet inventerat markbaserade anläggningar i Knivsta, Sigtuna och Uppsala. Syftet har varit att studera den biologiska reningsfunktionen på anläggningar som är mellan 3 och 10 år gamla. Man har besökt 189 slamavskiljare och 166 bäddar och studien omfattar hela kedjan från tillstånd och entreprenörsrapport till inventering av 24 parametrar i fält.

Det är under seminarieblocket om små avlopp på nationell nivå och funktionskontroll den 21 mars som Johan Hedin, Brännmossen AB, ger en översiktlig presentation av de studier och undersökningar som gjorts. Studierna kommer att utmynna i två rapporter, en om uppföljningen av anläggningarna och en mer fördjupad studie om slamavskiljning.

Björn Eriksson från VA-guiden har intervjuat Johan Hedin i samband med avstämningar inför föredraget.

– Brister i kommunernas tillstånds- och tillsynsverksamhet samt grovt fusk står för lika många problemanläggningar som de som dimensionerats eller utförts felaktigt. Vi har mycket att vinna på en fördjupad samverkan mellan kommuner och entreprenörer.

Hållpunkter framöver

Under februari redovisar studenterna sina projektarbeten vid Geocentrum, Uppsala universitet. Rapporterna beräknas finnas tillgängliga från början av mars.

Den 21 mars under Vatten Avlopp Kretslopp håller Johan Hedin, ett översiktligt föredrag om studierna, Markbaserad rening – inventering av över 200 hushåll i Uppland.

VA-guiden planerar en dag om funktionskontroll den 3 maj i Stockholm. Syftet med den dagen är att fortsätta diskussionen om funktionskontroll och involvera alla typer av avloppsanläggningar.

Bakgrund till studien

Frågan om uppföljning och kontroll av befintliga anläggningar, och då relativt nya anläggningar, har även uppmärksammats under Vatten Avlopp Kretslopp tidigare år.

Många återkommer till rapporten från Region Halland om fosforfilter. Avsikten vara att undersöka fosforfiltren men på grund av brister i anläggningarna som föregick fosforfiltren kunde man inte dra några slutsatser om fosforfiltrens funktion i de studerade anläggningarna. Istället framträdde en bild av att det var illa ställt med relativt nya markbaserade anläggningar. Många frågade sig – Stämmer den bilden?

Denna fråga låg till grund för de undersökningar som JTI, senare RISE – jordbruk och livsmedel, genomförde och har fortsatt med. Under 2016-2017 genomfördes projektet Funktion hos markbaserade reningsanläggningar. Ett fortsättningsprojekt pågår under 2017-2018. Projekten har finansierats via Havs- och vattenmyndighetens utlysning.

Den 21 mars under Vatten Avlopp Kretslopp kommer Maja Englund från RISE att berätta mer om dessa projekt.

Även företrädare för tillverkarledet oroades såklart av bilden av relativt nya anläggningar som inte verkade fungera som det var tänkt. Det stämde inte med deras erfarenheter och många ställde frågan hur stora underlag man behöver för att kunna dra säkra slutsatser.

FANN VA-teknik började jobba med frågan och resultatet blev studien som utfördes av fyra studenter vid Uppsala universitet i samarbete med tre kommuner. Studierna har utmynnat i två rapporter, en om uppföljningen av anläggningarna och en mer fördjupad studie om slamavskiljning.

Utöver handledaren från universitetet har Johan Hedin handlett studenterna. Johan har varit VD för FANN men driver sedan 2016 egen firma, Brännmossen AB.

Vad händer nu?

VA-guiden kommer fortsätta att följa frågan och hoppas på givande diskussioner i samband med Vatten Avlopp Kretslopp. Rapporterna från undersökningarna i Knivsta, Sigtuna och Uppsala blir också ett bra underlag inför den planerade träffen om funktionskontroll av små avloppsanläggningar den 3 maj.

VA-guiden har tidigare vidarebefordrat efterlysningar om observationer av så kallat ”svart slam” i anläggningar som förbryllat inspektörer.

– Och apropå det svarta slammet. Jag tror att vi är något på spåret, avslutar Johan.